Nu tänkte jag ta upp någonting väldigt klyschigt, nämligen självförtroende.
Självförtroende är väldigt viktigt att ha vad man än håller på med, att lita på att man kan genomföra någonting och att det kommer gå bra. Men ändå måste man inse sina gränser och inte tro FÖR mycket på sig själv. Det gäller att hitta en väg som passar sig själv, men som inte förstör för någon annan.
Att våga ha egna åsikter öppna, men att inte köra över andras åsikter vilket kan sluta i att den personen slutar tro på sig själv.
Att stå för vad man tror och tycker är viktigt, men att även där respekterar andra.
Det är okej att inte tycka som andra, men man måste även rätta sig i ledet efter andra ibland, men det betyder inte att din åsikt inte räknas.
Jag tror faktiskt inte på att man kan öka självförtroendet genom att ställa sig framför spegeln och hitta fina och bra saker om sig själv, även om det kanske är nyttigt. Jag tror mer att självförtroendet sitter innanför skalet man ser utåt och att det är DET man måste hitta.
Jag kan faktiskt säga själv, jag har ett ganska bra självförtroende, men jag vet ändå vart mina gränser finns, även om man ibland måste tänja gränsen för att kunna se om man kan sträcka sig ännu mer. Det är viktigt att ta åt sig komplimanger och ta kritik bra, det är sådant som gör att man växer. Man ska inte stöta ifrån sig komplimanger eller kritik. När människor kritiserar dig på ett negativt sätt kanske man ska tänka efter varför personen kritiserar dig, är det för att du gör någonting elakt, eller för att personen i sig bara vill trycka ner dig. Konstruktiv kritik är dock en helt annan kritik form som man bör ta åt sig. Det är viktigt att känna av skillnaden mellan kritik och konstruktiv kritik.
Detta är tankar jag skriver rakt av hur jag själv känner, ni kanske inte förstår precis hur jag menar. Men det jag menar i det stora hela är att man måste lära sig att acceptera sig själv som man är, och inte låta människor runt om kring trycka ner dig, även om det kan vara svårt. Och inte ta allt som människor säger till dig negativt, att det kanske ligger lite hjärna bakom vad en del människor säger, att du ska ta det och vända till lärdom, och att du ska utvecklas utav det.
Att stå på egna ben är viktigt, men det är inte alltid som man klarar av det och då är det viktigt att ha en person som man kan lita på som ger råd och stöttar upp dig till egna ben igen, och då kanske till en ännu starkare person.
Detta inlägg är inte riktat mot någon, jag vill bara dela med mig om hur jag känner om detta viktiga ämne, och det är upp till er om ni vill ta åt er av någonting av detta, eftersom att det är DU som känner dig själv bäst. Det är ingen annan som kan bestämma över dina känslor, de måste du själv lära känna. För att Ingen kan känna precis det som du känner.
Alla är speciella, alla måste lära sig att acceptera människor precis som de är. Jag säger inte att jag är kritiklös mot människor, men jag är inte mer än människa. Och jag smutskastar inte människor för att trycka ner dem för att själv se bättre ut.
Ingen är perfekt - du är perfekt precis som du är.
Två citat jag har funderat länge länge på, jag fick äntligen ihop dem. Jag hittade den röda tråden
och insåg att två motsatser är precis samma sak.
Ha det bra, tro på dig själv. Peace Ina.
 |
| Det är meningen att bilden ska vara suddig.. ;) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Komentera här